Kognitiv bias

×Denna sida kommer att kompletteras med mer information under 2021!
Varför skriver jag om Kognitiv bias?

Svar: Jag tycker det är intressant. Det mesta på denna sida är hämtat från andra källor och jag kommer vara väldigt sparsam med egna kommentarer på grund av min okunskap på området.

Kognitiv bias

En kognitiv bias är något av de psykologiska mönster, som kan få en människas subjektiva bild av omvärlden att avvika från verkligheten. Vissa kognitiva biaser kan härledas till evolution. Den kognitiva biasen kan antingen vara explicit (öppen) eller implicit (dold). Båda varianterna kan i viss mån förändras genom utbildning. Människor kan till exempel påverkas av andra människors beteenden (masspsykos), eller av sina val.

Källa: Wikipedia

Dunning–Kruger-effekten

Läs mer...

Dunning-Kruger-effekten är en förvrängning av tankar som kan beskrivas så här: Dumdristiga personer tror sig vara mer intelligenta än de är och intelligenta personer tror sig vara dummare. Eller kanske skulle det vara mer pricksäkert att säga: Dumma personer är säkra på att de vet mycket och de som vet mycket känner sig dumma….

Källa: webbplats utforskasinnet.se – Läs mer här!

Lyssna på avsnitt i podden ”Dumma Människor” om Dunning–Kruger-effekten

Min kommentar:

Kognitiv dissonans och Ben Franklin-effekten

Läs mer...

Det verkar som att vår hjärna försöker rättfärdiga våra handlingar genom att försöka att inte skada bilden vi har av oss själva. Det är därför kognitiv dissonans uppstår och vi försöker bli av med det.

Låt oss till exempel säga att det finns en militär konflikt som vi vet är oförsvarbar. Om vi deltar i den (även om vi inte säger något) så kommer vårt sinne att leta efter skäl för att motivera vår ståndpunkt. Dessa skäl kan sträcka sig från något om frihet till patriotism eller till och med religion.

Källa: Utforskasinnet.se

Lyssna på avsnitt i podden ”Dumma Människor” om Kognitiv dissonans och Benjamin Franklin-effekten

Min kommentar:

Bluffsyndromet

Läs mer...

Min kommentar:

Exponeringseffekten

Läs mer...

Exponeringseffekten, även blott exponering-fenomenet (eng. mere exposure) och familiaritetseffekten, är inom psykologin och socialpsykologin ett begrepp för ett fenomen när det gäller hur en attityd till en annan person eller ett annat socialt objekt förändras. Det handlar om att när man till exempel först möter en person, ser en tavla eller hör en låt, tycker man bättre om denna ju mer man exponeras för den. Ju oftare man umgås med en person, ser en tavla eller lyssnar på en ny artist, desto mer tycker man om den generellt sett. Mycket modern reklam och propaganda grundar sig på exponeringseffekten. Även musikindustrin har börjat använda den här effekten för att få folk att gilla musik de kanske inte gillade från början.

Källa: Wikipedia

Min kommentar:

Narcissism

Läs mer...

Narcissism är en personlighetstyp som anses bero på narcissistisk personlighetsstörning. som präglas av självupptagenhet, självförhärligande och överdriven tro på den egna förmågan. Termen kommer från namnet på den grekiska mytologiska figuren Narcissus, en vacker yngling som blev förälskad i sin spegelbild när han såg den för första gången i en källa.

Källa: Wikipedia

En ny studie gjord av forskare vid Wester Illinios University visar att Facebook-användare med många Facebook-vänner och som regelbundet uppdaterar sin status och lyfter upp det egna jaget löper större risk att vara drabbade av narcissism.

Källa: Dagens Nyheter

Narcissister enligt www.hsperson.se/narcissism
  • har en storslagen bild av sin egen betydelse; är upptagna av tankar kring obegränsade framgångar, makt, storslagenhet, skönhet eller idealisk kärlek
    • xxxxx
  • tror att de är ”speciella” och unika, och att de endast kan bli accepterade eller göra sig förstådda bland människor som är speciella eller befinner sig på hög nivå
    • xxxxx
  • har ett överdrivet behov av att bli beundrade
    • xxxxx
  • tror att de är berättigade till allt, förväntar sig att de utan anledning har rätt att få någon särskild förmånlig behandling och att deras önskemål automatiskt ska uppfyllas
    • xxxxx
  • utnyttjar andra i ömsesidiga relationer, använder sig av andra för att uppnå sina egna mål
    • xxxxx
  • saknar empati, är inte benägen att erkänna eller dela någon annans känslor eller behov
    • xxxxx
  • är ofta avundsjuk på andra och tror att andra är avundsjuka på dem
    • xxxxx
  • använder sig av arroganta och högdragna attityder och beteenden
    • xxxxx

Konfirmeringsbias

Läs mer...

Konfirmeringsbias, bekräftelsefel, bekräftelsefördom eller bekräftelseförväntning är en tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. Konfirmeringsbias är en typ av kognitiv bias.

Har man en negativ självbild tenderar man att ta fasta på kritik och inte höra beröm. Även vetenskapliga forskare tenderar att vara selektivt uppmärksamma på forskningsresultat som stämmer med deras egen teori och omedvetet ignorera sådant som strider mot den. Karl Popper förordar därför att forskare ska lägga mer tid på att försöka hitta fel med (falsifiera) sina teorier än på att bekräfta dem. En konfirmeringsbias riskerar att leda till en övertro på personliga åsikter medan motbevis och alternativa källor ignoreras. Detta kan leda till katastrofalt felaktiga beslut, speciellt i vetenskapliga, politiska och militära sammanhang.

Källa: Wikipedia

Thomas kommentar:

Kontaktformulär