Intelligens

× OBS! Denna sida är under utveckling!

Intelligens kan delas in i 8 olika områden enligt Utforskasinnet.se.

1. Språklig-verbal intelligens

Personer som är mest begåvade inom denna specifika typ är bra på ord. De lär sig att läsa, prata och skriva tidigt i livet. De finner det enkelt att förstå komplex text och tenderar att uttrycka sig väldigt väl.

Om de måste följa instruktioner för att sätta ihop en möbel kommer de anse det enklare om instruktionerna är skriftliga snarare än bildliga.

För att främja denna typ kan du skriva och läsa (det kan vara allt möjligt: en dagbok, en blogg, Twitter eller till och med skönlitteratur), spela ordspel som Alfapet eller lösa korsord.

Thomas kommentar:

2. Logisk-matematisk intelligens

Personer med främst logisk-matematisk intelligens tenderar att lösa abstrakta problem, göra kalkyleringar och etablera kvantitativa relationer med enkelhet.

Du vet hur det ibland när man måste dela upp en nota i en grupp av personer finns en person som kalkylerar summorna exakt? Det är väldigt troligt att deras logisk-matematiska intelligens är mer utvecklad.

För att främja denna typ kan du ägna dig åt sudoku eller andra matematikrelaterade spel samt genomföra dagliga matteproblem i huvudet utan att använda miniräknare.

Thomas kommentar:

3. Spatial intelligens

Personer med mycket utvecklat spatial intelligens har väldigt bra orientering och tenderar att förstå ritningar och instruktioner med diagram.

De uppfattar ofta visuella detaljer i sina omgivningar som andra inte märker; speciellt när det kommer till strukturen hos byggnader och deras upplägg.

För att främja denna typ av intelligens ska du göra rutter och försöka hitta till okända platser med kartor, lägga pussel eller sätta ihop modeller.

Thomas kommentar:

4. Musikalisk intelligens

Här finner vi personerna som tenderar att konstant ha en melodi spelandes i huvudet (och de tenderar ofta att trumma med i melodin med fingrarna). Det är väldigt lätt för dem att lära sig sånger och upprepa dem.

Detta visar sig främst i förmågan och viljan att spela ett instrument.

För att främja denna typ kan du lyssna på musik – ju mer och varierad, desto bättre – eller lära dig att spela ett instrument.

Thomas kommentar:

5. Kroppslig kinestetisk intelligens

Man kan säga att denna form av intelligens är motsatsen till klumpighet. Personer med hög kroppslig kinestetisk intelligens har väldigt precis, inre medvetenhet av sina kroppar. Därför har de väldigt bra koordination och väldigt flytande rörelser.

Du kan till exempel observera detta hos dansare och personer som ägnar sig åt vissa sporter, såsom rytmisk gymnastik.

För att främja denna typ kan du dansa – framförallt om du lär dig en typ av dans som hjälper dig att utöva koordination och röra dina olika kroppsdelar oberoende av varandra. Du kan även utöva yoga.

Thomas kommentar:

6. Intrapersonell intelligens

Detta är typen hos personer som är väldigt nära kopplade till sitt inre jag. De är väldigt medvetna om sina känslor, tankar, motivationer, brister och dygder, och detta låter dem förstå sig själva och arbeta med sina känslomässiga liv, såsom att ta beslut eller sätta mål i enlighet med deras personlighet.

För att främja denna typ kan du reflektera genom att skriva dagbok, utöva meditationstekniker eller läsa om psykologi och det mänskliga sinnet.

Thomas kommentar:

7. Mellanmänsklig intelligens

Dessa personer är väldigt bra på att förstå andra: deras känslor, behov, syften etc.

Dessa personer tenderar att enkelt få andras uppmärksamhet och är bra på att relatera till andra och till och med tjäna som ledare.

För att främja denna form av intelligens kan du delta i gruppaktiviteter, speciellt om koordination uppmuntras, såsom i sporter eller volontärarbete. Att utöva aktivt lyssnande är ett annat sätt att utveckla denna intelligens.

Thomas kommentar:

8. Naturalistisk intelligens

Detta är den typ av intelligens som karaktäriserar personer som har förmågan att förstå sina naturliga omgivningar: skilja på växter och djur samt känna igen mönster och kunna kategorisera arter.

Detta ses vanligtvis hos biologer och hos personer som gillar att arbeta med fruktodlingar eller trädgårdsarbete.

För att främja denna typ kan du sköta din trädgård (det kan vara en stadsträdgård) eller gå utomhus med en bok om flora och fauna.

Thomas kommentar:

Källa: Utforskasinnet.se.

Källa: Illustrerad Vetenskap

Om intelligens i Illustrerad Vetenskap
Även om vissa människor uppenbart är intelligentare än andra, är begreppet intelligens svårt att definiera och ännu svårare att förstå. Den mänskliga hjärnan har en unik förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att dra slutsatser, använda denna kunskap till att lösa problem, tänka abstrakt och uttrycka tankar i ord. Hur hjärnan hanterar dessa komplicerade uppgifter har länge varit en gåta för forskarna, och först nu har de så smått börjat förstå vad intelligens överhuvudtaget är, och var i hjärnan den hör hemma.

Läs mer...

Med avancerade skannrar har forskarna under de senaste åren kunnat avslöja de hjärncentra som aktiveras när försökspersoner skall lösa specifika problem. Denna metod har gett stor insikt i hur hjärnan arbetar och vilken funktion de olika hjärncentra har, men den har inte förmått kasta så mycket ljus över själva begreppet intelligens.

Det står dock fast att det är stor skillnad mellan att vara intelligent och att vara klok. Klokhet avser i regel den kunskap och de förmågor man har, medan intelligens snarare är förmågan att inhämta och använda kunskap. Hög intelligens ger alltså goda förutsättningar för att bli klok, men för att bli det måste man lära något genom studier eller erfarenhet. I allmänhet blir man därför klokare – men inte intelligentare – av att läsa en bok.

Svårt studera mentala förmågor

Intelligens handlar nämligen inte bara om att besitta färdigheter inom till exempel språklig förståelse, minne och problemlösning utan också om att kunna utnyttja alla hjärnans förmågor på ett integrerat sätt. Det kan illustreras genom att man, oavsett hur väl hjärnan annars bemästrar de andra färdigheterna, aldrig klarar en examen, om man antingen inte förstår uppgiften, inte minns den matematiska formeln eller inte lyckas välja rätt formel att lösa uppgiften med.

Just för att intelligens handlar om att använda hela hjärnan och alla dess förmågor blir den svår att studera. Den första stora utmaningen ligger i att kunna mäta intelligens, så att man kan jämföra hjärnan hos intelligenta och mindre intelligenta människor.

Test mäter bestämda färdigheter

Psykologerna har med tiden utvecklat en lång rad tester, med vilka man försöker mäta människors så kallade intelligenskvot eller IQ. Gemensamt för dessa tester är att resultatet anges i form av ett värde, som är anpassat så att resultaten från en stor grupp personer får ett genomsnitt på 100. De många testversionerna bygger på olika sorters uppgifter, och därför har hela begreppet intelligenskvot ofta kritiserats för att lägga vikt vid vissa färdigheter, som inte nödvändigtvis är bättre eller mer gynnsamma än andra.

Därmed riskerar man inte bara att en persons IQ ger ett missvisande bild av hans eller hennes verkliga intelligens, utan även att det ena könet eller en viss befolkningsgrupp kan komma att framstå som speciellt intelligent, då testets uppgifter är knutna till särskilda färdigheter, som den aktuella gruppen har bättre förutsättningar att klara av.

Satt på sin spets kan man säga att ett intelligenstest som är utformat på svenska ger intryck av att svenskarna är världens intelligentaste folk, medan konstnärer framstår som intelligentare än matematiklärare, om testet har flest kreativa uppgifter.

Många har kritiserat IQ-test
Av denna anledning betraktas begreppet IQ ofta med stor skepsis och misstro, men den brittiske psykologen Charles Spearman konstaterade redan 1923 att det faktiskt inte är så missvisande. Han kom nämligen fram till att om en person fick höga poäng i ett slags intelligenstest, så var sannolikheten mycket stor för att vederbörande också fick höga poäng i andra intelligenstester, även om dessa var baserade på helt andra färdigheter.

Spearman formulerade därför begreppet ”generell intelligens”, ”g”, som är en överordnad förmåga att utnyttja alla de andra förmågor man har. Genomför en person ett intelligenstest, kommer en del av resultatet alltså att bero på vederbörandes särskilda förutsättningar för att lösa testets problem, medan resten kommer att vara avhängigt av hans eller hennes generella intelligens.

Liksom nästan alla andra mänskliga egenskaper formas den enskildes intelligens i ett samspel mellan gener och miljö. I en undersökning från 2009 har psykologen Robert Plomin och hans kollegor vid King’s College i London mätt intelligensen hos 8791 tvillingpar genom hela deras barndom.

I den tidiga barndomen var enäggstvillingarna nästan lika intelligenta, och även om de med åren blev allt mer olika, var det i tioårsåldern ingen stor skillnad i deras intelligens. Tvåäggstvillingarna var däremot från början ganska olika, och med åren blev skillnaden större. Det tyder inte bara på att generna spelar en roll för intelligensen, utan också på att genernas roll blir allt större under uppväxten.

Flera undersökningar tyder på att genernas andel i den generella intelligensen är relativt hög och tecknar sig för omkring 50–75 procent, men sambandet är komplicerat. Om ett barn som är genetiskt rustat för att bli intelligent växer upp i en miljö där det inte stimuleras eller får möjlighet att utveckla sina talanger, kommer det sannolikt att få låga poäng i ett intelligenstest. Det kommer andra barn i samma miljö också att göra, oavsett sina genetiska förutsättningar, och därför kommer generna inte att ha särskilt stor effekt på intelligensen.