Svar: Lina Thomsgård och Björn Hedensjö förklarar mänskligt beteende på ett så fantastiskt bra och genialiskt enkelt sätt! Rekommenderar lyssning!
Avsnitten som finns utgivna
Halo = gloria
Utifrån en positiv egenskap hos en annan person drar vi en massa andra positiva slutsatser om den här personen. Till exempel om en person är snygg tänker vi oss att den personen säkert också är talangfull, ärlig, vänlig och har den sortens positiva laddade egenskaper. Gäller vid många tillfällen i livet som till exempel vid val av partner och vid rekryteringar på företag på grund av att vi generellt är dåliga på personbedömningar.
Studier visar att vid en rekrytering spelar fysisk attraktivitet en större roll än formella kvalifikationer. Snyggare är också smartare tror vi. Att vara lång kan också upplevas positivt.
När vi drar långtgående slutsatser utifrån lite information. Om en ungdom till exempel är duktig på att spela fiol är denne nog också duktig i skolan på engelska och matematik.
Experiment (New York, slutet på 1960-talet) om fångar i ett fängelse där vissa skönhetsopererades vid frisläppandet och vilka slutsatser man sedan gjorde några år senare. Blev inte mindre benägna att begå nya brott, men blev mindre benägna att bli dömda för dem. Snygga människor kommer i rättsväsendet i regel lättare undan värre och jobbigare påföljder än fula. Motsatsen är djävulseffekten/horneffekten. Slutsats: Räkmacka i livet att vara snygg!
Ett genomsnittligt utseende anses vackert. Inom politiken är vi också mer benägna att rösta på snygga personer. (Bengt Westerberg-effekten). Livets orättvisa: Snygga människor får mer av allt och fula får oftast mindre av allt. Snygga människor ger oss ofta goda känslor och ett fysiologiskt påslag och sympatiska nervsystemet reagerar och går igång. Och våra hjärnor fyller då automatiskt på med mer positiva tankar om denna.
Hjärnan är en energisparmaskin. Den måste hela tiden jobba med energispar och drar därmed vidlyftiga slutsatser utifrån lite information. Vi kan inte ”processa” all information hela tiden utan broderar ut från ledtrådar etc.
Halo-effekten kan även finnas inom till exempel musikbranschen.
Nackdelar och ett problem uppstår när människor får för stort förtroende i frågor de inte har någon insikt i alls. Vi tenderar nämligen att lita mer på snygga människor.
Mustafa vs. Scar. Ariel vs, XX
Människor som är lika oss får också av oss själva en ”snygghetspremie” som ”alla andra” i inte alla andra alltid kan se, upptäcka och bedöma. Likhet gillar vi jättemycket. Att klä sig rätt i sammanhanget är ett ”hack” i till exempel intervjusituationer.
När en människa med ”status” klär ner sig uppfattas denna med ännu högre status. En börschef som visar sig i gympaskor kan upplevas som ”säker” i sin position.
Uppsats undertecknad av han/hon eller snygg/ful kan få olika bedömningar pga kön eller utseende.
Statusmarkörer att vara i någon snygg människas närhet?
Ansvarsdiffusion. Om det finns fler människor runt en ”olycka” blir du mindre benägen att hjälpa till.
Varför tycker jag någon är bra/fantastisk? Ifrågasätta Halo?
Första intrycket, men…
Lina inledande: Orangino-spel: Folk hade generellt dålig uppfattning om vad de var dåliga/bra på.
Björn: ”Inkompetenta personer är inte kapabla att avgöra att de är inkompetenta.” En ”Double burden”. Dåligt och jobbigt på två sätt. Inkompetensen gör att hen kommer att misslyckas, hen fattar dåliga beslut, gör bort sig och att det går allmänt dåligt. Saknar förmåga att se detta själv och kan inte avgöra att hen inte är så bra. Som exempel nämns TV4-programmet ”Idol” och vissa auditions där det kan bli lite plågsamt. ”Har du inga föräldrar eller vänner som kan berätta?”. Vi är dåliga på självkännedom, men ofta är våra närmaste med som medbrottslingar. Vi är hyggliga mot varandra och vi vill inte såra eller vara elaka mot andra. Vi har mycket själva att tänka på i våra egna liv och är inte alltid ärliga mot andra av många skäl. Och svårare kan det vara om det är närmaste familjen etcetera. ”Fallet” som inträffar när det avslöjas och kommer till ens insikt blir ofta extra stort. Vi kan vara kompetenta på mycket, men vi är ju inte det på ALLT.
Lite bakgrund: Björn berättade om en bankrånare i USA (McArthur Wheeler) som inte använde mask och som trodde han kunde bli osynlig framför kameror med hjälp av citronsaft-spray och som sedan blev otroligt förvånad när han åkte fast. Rånaren hade tagit en ”selfie” och testat hemma med gott resultat, men hade tydligen riktat kameran fel. Dunning-Kruger gjorde fyra experiment och testade studenter i olika ämnen och lät dem sedan skatta hur det hade gått. Många gjorde kraftiga felbedömningar av sin egen insats och förmåga. I andra sidan av spektret har vi tvärtom de som inte ser sin begåvning. Det som är självklart för dig är inte självklart för andra.
Lina: självförtroendeutjämnande effekt? Om alla människor förstod att de var dåliga skulle de kanske bli mer passiva och inte göra något. Människor tar risker som de aldrig gjort annars.
Vi får sedan höra en intervju med Donald Trump om hans syn på succé/fiasko.
Genusaspekt? Män/killar/pojkar är mer representerade här! Brittisk studie från 2011 – Hur mycket trygga och kompetenta i yrkesrollen: 50% av kvinnor rapporterade självtvivel men färre än 1/3 av männen. Amerikansk studie visar att män initierar löneförhandling 4 ggr så ofta som kvinnor
Dunning-Kruger-test: Kvinnor hade lägre tilltro till sin förmåga innan testet och fick efteråt frågan hur de trodde att det gått och svarade i snitt att det gått sämre. Resultatet mellan könen var helt jämnt, men skattningen skiljde könen ganska mycket åt. Killarna var mycket självsäkrare. Vid en uppföljning via en tävling ställde 49% av kvinnorna upp och ca 76% av killarna. Test vid utlysandet av en tjänst på HP visade: Hur stor andel av kvalifikationerna som behövde uppfyllas. Kvinnorna kände att 100% behövdes medan männens siffra bara var 60%.
Björn berättar också om en egen erfarenhet av effekten när han skulle fälla ett träd på tomten.
På bröllop förekommer många av effekterna som vid tal och sång.
”Why do idiots think they are geniuses”?
Lina berättar sedan vidare om erfarenheter gjorda kring valdebatten 2018…
Barnröst: – Det är konstigt med mig; jag kan så mycket…
Björn: Är det dåligt med gott självförtroende? Chefer, generaler osv som inte har hela bilden måste ta beslut ändå. Situationsberoende. ”Man kan hjälpa inkompetenta personer att se sin inkompetens genom att göra dem kompetenta.” Undvika effekten genom att använda djävulens advokat-konceptet och t ex be om uppriktig feedback. Buffert/system som tar hand …och lägga på 30% på uppskattad tid. Programmerare nämns som exempel.
David Dunning: Om man kan se tillbaka på den man var för 5-10 år sedan och vad man gjorde och då tycka hur fan tänkte jag då eller shit vad pinsamt
Sammanfattning: Färdigheterna som krävs för att göra något rätt är samma färdighet för att kunna avgöra hur vida man kan det eller inte!
Varför man blir ofta blir en ”rövhatt” (idiot/skitstövel) när man får makt?
Dacher Keltner: 20-års forskande visade honom ett återkommande mönster: Det som ger oss makt är tvärtemot vad många tänker sig positiva beteenden av olika slag. Man är generös, omtänksam, delar med sig, lyssnar aktivt, att man är ”helylle”. Inflytande ökar över tid och man får makt. Man blir en förebild. Men när man sedan får makt och inflytande ser man i undersökningar att makt korrumperar och gör det snabbt. Vi börjar med anti-sociala beteenden av olika slag. Vi förlorar då över tid makt och inflytande på grund av att vi tappar de beteenden som lyfte oss till makt till att börja med.
Vi tänker ofta på makt som någonting som associeras till militär- och politisk makt, men makt förekommer i alla relationer. I kompisgänget, i hemmet, i skolan osv.
Definition av maktparadoxen: att utöva inflytande över andras beteende eller livsbetingelser. Som exempel nämner Björn en Yoga-profil på Instagram med typ 6,7 miljoner följare som har väldigt stort inflytande, men kan också vara en elev i klassen vars klädstil andra vill imitera eller följer vad denna föreslår.
Lina pratar vidare om usla chefer. Chefer som finns i filmerna ”Office Space”, ”9 to 5”, ”Djävulen bär Prada” och i serien ”The Office”. De flesta kan känna igen sig i att ha en riktigt ”oskön” chef.
Repetition av några egenskaper som kan leda till makt – att visa öppen entusiasm, att prata öppet i gruppen, att göra vågade utspel av olika slag, att visa intresse för andra, att vara vänlig och omtänksam, att våga visa svaghet hos sig själv, att vara samarbetsorienterad på olika sätt, att lyssna aktivt och uppmärksamt, att visa tydligt att man lyssnar på andra. Ganska fort när vi får makt så tycker vi att vi har ”rätt” till vissa saker som inte andra har. Björn berättar om en egen erfarenhet när han blev chef i 30-årsåldern och åkte fast för fortkörning. Han kände sig till och med kränkt av att bli ifrågasatt när han blev stoppad… ”Above the law”
Björn har läst boken Psykopaten: verkligheten bortom myten av Karolina Sörman och Marianne Kristiansson och kan svara på Linas frågor.
På denna sida kommer det att läggas till mer information! Senast uppdaterad lista av avsnitt gjordes 2020-03-07