Etiska frågor

× OBS! Denna sida är under utveckling!
Varför skriver jag om etiska frågor?

Etiska frågor

OBS! Mina kommentarer innehåller inga medvetna moralpekpinnar, inga tänkta fördömanden och inget tal om rätt eller fel – möjligtvis bara några obearbetade, kanske ogenomtänkta spontana tankar! Jag vill ingen annan människa något ont! Det handlar om iakttagelser och många gånger om missförstånd…
Etik (från gr. ethos, ’etos’, ’sed’) är en teoretisk och kritisk reflektion över moralen. Den är en vetenskaplig disciplin som hör hemma dels inom den praktiska filosofin (moralfilosofi), dels inom teologin (moralteologi). Som en vetenskap om moralen studerar den frågan om moraliska omdömens semantiska funktion och frågan om hur moraliska omdömen kan berättigas. Det finns även inriktningar inom filosofi som menar att filosofi inte är en vetenskap utan att det är ett eget område som är jämförbart med vetenskap. Inom vetenskap vill människan nå opersonliga universella svar, men inom filosofin menas då att svaren ofta i någon bemärkelse är personliga. Etiken behandlar också kritiskt frågorna om vad som utmärker en god handling och vad som kännetecknar en god människa. Studiet av etik brukar delas in i tre underområden: normativ etik, metaetik och tillämpad etik.

De olika normativa etiklärorna går att dela upp i tre huvudgrupper: teleologiska, deontologiska och dygdetiska. Den förstnämnda gruppen hävdar att det är handlingens konsekvenser som avgör en handlings riktighet. Den andra talar istället om absoluta principer som det alltid är fel att bryta mot oavsett konsekvenserna (exempelvis ”det är alltid fel att döda”). Den sistnämnda lägger istället vikten vid hur agenten (individen som handlar) bör vara. Exempel på olika teleologiska modeller är utilitarism och egoism[särskiljning behövs]. De deontologiska modeller går att dela upp i två undergrupper, regel- och handlingsdeontologiska. Exempel på deontologiska modeller är olika teorier om mänskliga rättigheter.

Den vanliga uppfattningen är att moral (av latin) är människors uppfattningar om vad som är rätt och gott. Det är föreställningar som i högsta grad varierar mellan skilda kulturer och sociala kontexter. Etiken är det teoretiska och kritiska studiet av dessa skilda moraluppfattningar liksom av det moraliska språket. Det innebär att etiken är vetenskapen om moralen.

Källa: Wikipedia

1 – Lögn!

Lögn enligt Wikipedia – Lögn är en oriktig utsaga som uttalas såsom varande sann, med avsikt att få dem som tar del av utsagan att anta dess riktighet trots att den som uttalar den vet att den är osann, att med ett påstående avsiktligt föra någon bakom ljuset. För att betecknas som lögn krävs ett uppsåt, till skillnad från att i god tro framföra en osanning som personen själv tror är sann. Mytomani är en form av tvångsmässigt ljugande. Vanemässigt ljugande av själviska skäl, kännetecknar psykopati.
Läs mer om lögn

Följande dialog är hämtad från Bonusfamiljen avsnitt 4, säsong 2: (ursäkta diverse småfel – svårt att höra vad de säger ibland!)
Patrik: Det känns skit!
Filip: Vadå skit? Lägg av! Varför då?
Patrik: För att hon har ljugit mig rakt upp i ansiktet.
Filip: Ja, det är ju klart hon har! Hon är människa, eller hur?
Patrik: Hon har ljugit om att vårt barn har skadat sig. Det är en stor sak.
Filip: Ja, vännen… Hon är människa! Människor ljuger precis hela tiden om precis allt. Det är det som det innebär att vara människa. Jag svär att du har ljugit minst 10 gånger bara den sista timmen.
Patrik: Men herregud, man måste vara ärlig med personer som man älskar. Ärlighet varar längst.
Filip: Nej, det är inte sant. Ärlighet varar kortast. Jag hade en relation ett tag. Jag var ärlig precis hela tiden. Det varade i två veckor; max. Du trivialiserar människan med detta här lull-lullet. Människan är en enormt komplex varelse, som slåss mot så mycket grejer hela tiden för att hålla huvudet ovanför vattenytan. Du kommer ingen vart med den där barnboksmoralismen. Människan ljuger där människan tycker det är lämpligt att ljuga. Det handlar inte om lögnen i sig – det handlar ju om uppsåtet! Vad hade Lisa för uppsåt? Hade hon ont uppsåt?
Patrik: Nej!
Filip: Nej, Lisa hade inte ont uppsåt. Lisa ville väl…!

Kommentar: Intressant fråga! Har inte tänkt på lögn ur detta uppsåts-perspektiv förrän nu! Jag har sett filmen Liar Liar med Jim Carrey, där en familjefader inte längre kunde ljuga efter det att hans son önskat detta.
Liar Liar enligt Wikipedia – Fletcher Reede ljuger vanemässigt för sin lille son Max, så Max önskar på sin födelsedag att Fletcher inte ska kunna ljuga på exakt ett dygn. Denna önskan slår in och för Fletcher, som är en framgångsrik advokat, kommer det väldigt olämpligt, särskilt som han ska försvara en otrogen hustru vid en rättegång
Den filmen är rolig och det är lätt att slå knut på sig själv när man tänker på konsekvenser. Ja, människan är en enormt komplex varelse. Ibland önskar jag väl som alla andra att det inte vore så, men vår gud hade väl det lite utmanande de där dagarna när han ”skissade” på det som senare skulle bli människan på jorden! Önskar då och då att jag hade en förmåga att exakt veta när någon ljög eller bluffade. Problemet då, uppstår när en människa ljuger och bluffar utan att själv veta om det! Men då kallar man det kanske inte lögn utan mer som ”att någon talar mot bättre vetande” eller ”gissar lite”, kanske spekulerar/funderar högt… Någon skämtar eller var det en efterhandskonstruktion…! Men det är nog bäst att inte veta! Man skyddas, lögnen fyller sin funktion….
Läser man på Wikipedia så står det att det finns tre typer av lögner: Den stora lögnen, bluff och vit lögn!
Max Gustafson har gjort följande satirteckning Max Gustafson - lögndetektor
Rekryteringsprocessen, att söka jobb, att försöka bli anställd, hitta ”dröm”-jobbet, att svara på svåra frågor vid anställningsintervjuer! Läs här om lite olika dilemman som söka jobb skapar. Kallar det intervju med mig själv!

2 – Feghet!

Feghet enligt Wikipedia – Feghet är en egenskap hos viljan, som yttrar sig i ett för långt gående undvikande av faror och obehag.

Beskyllningen för feghet är berättigad, särskilt när plikt föreligger att trotsa faran (till exempel för brandsoldater och läkare). Annars är det svårt att säga, om försiktigheten gått för långt, då en annan har svårt att bedöma de krafter och de medel, som står till personens förfogande för farans bekämpande. Feghetens grund ligger i den medfödda flyktinstinkten, som är en form av självbevarelseinstinkten. Det, som kan tillbakatränga denna instinkt, är förståndet, som klokt kan mäta faran och dess följder samt uttänka medlen för dess bekämpande, samt pliktmedvetandet och självaktningen, som kan förmå viljan att samla sina inre krafter för att stå faran emot.

Läs mer om Feghet

Livlig fantasi, som utmålar farans innebörd, och lättrörlighet i känslan, som främjar uppkomsten av affekten fruktan, är ägnade att öka frestelserna till feghet, under det att däremot ett mera kallt temperament och en fast vilja motarbeta fegheten. Dennas motsats är mod eller tapperhet.

Man kan skilja mellan fysisk feghet inför döden eller kroppsliga smärtor (till exempel feghet inför en operation) och moralisk feghet inför personliga obehag. Den senare formen är både vanligare och skadligare, till exempel hos politikern, som ej vågar följa sin övertygelse, då han därigenom skulle kunna stöta sig med sitt parti, eller hos vardagsmänniskan, som ej vågar handla självständigt och stå för sina åsikter i följd av fruktan för ”vad folk skulle säga”.

Källa: Wikipedia

Att sluta kan vara en handling av mod och inte feghet
Ibland är det inte en handling av feghet att sluta, utan en handling av mod. Att sluta innebär inte att man har en brist på mod, utan raka motsatsen: mod, förtänksamhet, emotionell intelligens. Faktum är att i vissa perioder i livet så är modet som krävs för att avsluta något större än det som krävs för att fortsätta med historien.

Att sluta erbjuda motstånd kan vara en bra lösning och ibland den enda vägen ut som vi har. Och nej, det innebär inte att vi viker oss för någon. Det innebär inte heller att vi inte har någon styrka kvar som det står i ordboken. Men att ge efter när vi möter motgångar för ofta med sig kritik från andra personer. Att sluta är ofta relaterat till något negativt; som en handling som får oss att verka svaga, om inte fega.

Feghet och förtänksamhet är två olika attityder
Det är många av oss som tenderar att sätta olika attityder i samma kategori. Som i fallet med att vara feg och att vara förtänksam. Båda dessa attityder kan hänvisa till en person som överger något. Men det hade varit enklare att förklara detta med feghet. Fegheten med att undvika kognitiv dissonans som gör oss upprörda. Kognitiv dissonans innebär här en brist på synkronisering mellan vad vi gör och vad vi tänker. Praktiskt taget varje ny situation, varje nytt ansvar eller varje ny förändring för med sig rädsla, mer eller mindre, och vi är alla medvetna om den där rädslan när vi är där. Men det finns personer som går förbi den där känslan. De bestämmer att det är ett dåligt val för dem att fortsätta, och det gör dem inte fega. Faktum är att folk många gånger är modiga eftersom det var en enklare väg att fortsätta. Den komplicerade delen var att göra det som ingen förväntade sig.

En fegis är någon som låter sig ledas av rädslan, som inte vill ta några risker. Någon som lyssnar på sitt inre jag och ignorerar det, som accepterar olyckan som ett pris att betala för bekvämlighet.

Att sluta kan ibland vara klokt. Vi tänker på riskerna med att fortsätta där vi är och vi handlar så att vi inte lider mer onödig skada. Faktum är att det är en handling av mod att förändra något när det är fel.

Skillnaden mellan att ge upp och ”nu är det nog”
Det kan vara så att förändring bara kan uppstå när man väljer att ta en annan stig. Detta händer för att det finns en tunn linje som separerar handlingen av att sluta och inse att det är nog. Om vi har gjort allt vi kunde och det inte finns något resultat, hade det varit fördelaktigt att börja på nytt.

”Det följer ordningens lag att när du vill undvika något obehagligt, åtar du dig något annat. Men visheten innebär att man känner till det obekvämas natur och accepterar det minst dåliga som något bra.”
-Machiavelli-

Du kan inte forcera något som inte fungerar. Det är inte bara att forcera någon till att känna något som denna person inte känner. Det är inte heller vist att försöka uppnå något som vi inte är förberedda för. Målen når oss ibland under dåliga tillfällen i livet eller så är de ibland helt enkelt omöjliga. Det som inte fungerar är också ibland en del av livets mysterium.

Om vi har försökt och kämpat, men vet att det inte hjälper, varför fortsätter vi då att göra det? I dessa fall är det bra att avsluta det genom att tänka på vårt inre ”jag”.

Om det inte finns någon anledning att fortsätta, spill inte din styrka
Den bäst använda energin är den som vi investerar i konsten att ta hand om oss själva och även ta hand om de personer vi bryr oss om. Energin har sina gränser. Utav denna anledning är att spilla din styrka och energi på ett meningslöst sätt att beröva dig själv och dem som du älskar på denna energi.

”Ge aldrig upp. Aldrig, aldrig, aldrig, aldrig. Inte när det gäller något, stort eller litet. Ge aldrig upp, förutom när det är klokt att göra det.”
-Winston Churchill-

Att kämpa utan en hållbar anledning är som att banka huvudet mot väggen. Vi använder mer möda och vi blir bara ännu mer utmattade. Vi förlorar samtidigt många andra saker som verkligen är inom vår räckvidd. Om du är i en situation där det inte är lämpligt att fortsätta med något, kan det vara dags att fundera över om det är bäst att sluta. Kom ihåg att det inte är en dålig sak att sluta. Raka motsatsen. Att sluta är alltid ett giltigt alternativ. I många fall är det ett smart val och långt från att vara ett misstag.

Källa: Utforska sinnet

Ja, feghet har väl präglat en stor del av mitt liv, men…

3 – Ondska!

Ondska enligt Wikipedia – Ondska är i många kulturer ett vitt begrepp som omfattar tankar, ord eller handlingar som av majoriteten i en bestämd omgivning ses som fördärvliga, hemska eller rent av farliga och som ofta riktas mot allmänna moraliska föreställningar. Ondska beskrivs ofta som motsatsen till godhet, men även som frånvaro av godhet. Begreppen ondska och godhet hanteras av i stort sett samtliga religioner, och i vissa trosuppfattningar tar ondskan form och blir ett personifierat väsen som Satan eller zoroastrismens Ahriman – ondskefulla väsen som för ett evigt krig mot Gud.

Ur filosofisk synvinkel kan ondska ses som ett begrepp som sammanfattar det som är etiskt fel och därmed motsatsen till godhet.

Källa: Wikipedia

4 – Plikt!

Plikt enligt Wikipedia – Plikt är ett etiskt och juridiskt begrepp som betecknar en skyldighet att utföra, eller låta bli att utföra, en viss handling.

Etisk plikt
Plikt är ett centralt begrepp i vissa etiska teorier, därav samlingsnamnet pliktetik. Pliktetiska teorier kan i viss mån sägas stå i motsättning till teorier som betonar konsekvenserna av handlingarna snarare än handlingarna i sig. Exempel på sådan konsekventialism är utilitarism.

Det finns olika åsikter om vad som bestämmer en handlings pliktmässighet. Några menar att det beror på övervikten av fördelar framför nackdelar bland dess konsekvenser, medan andra säger att en handling betraktas som plikt, inte på grund av dess konsekvenser, utan för att den är föremål för ett biologiskt eller socialt krav, eller för att den är påbjuden av en gudomlig eller annan övermänsklig makt, såsom sedelagen inom Kants etik.

Filosofen Immanuel Kant är en känd förespråkare för en slags pliktetik. Kant förklarade med det kategoriska imperativet att vissa handlingar aldrig fick utföras, eller låtas bli att utföras. Dessa kallade han för absoluta plikter. Ett exempel på en sådan plikt är plikten att inte ljuga.

Juridisk plikt
Exempel på juridiska plikter är skolplikten. Det innebär att man i princip är tvungen att göra något men det finns ingen lag som säger att du är tvungen och du kan inte dömas om du inte skulle följa en plikt. Även inom trafiken betecknar ”plikt” skyldigheter, till exempel stopplikt och väjningsplikt.

Källa: Wikipedia

Kontaktformulär