Du vet mer än vad du tror du vet!

Jag hade sett den förut, men det var först när Christer Olsson, under en föreläsning, pratade om den som jag började fundera lite kring denna och vad den innebar. På vissa håll har jag sett den att den även kallas Kompetenstrappan.

Youtube: Christer Olsson visar Kunskapstrappan

Kunskapstrappan enligt företaget HV Consulting

Kunskapstrappan är ett fantastiskt litet verktyg som direkt kan användas för att bedöma hur en person responderar på utbildning och var någonstans vi bör börja för att ”komma in” på rätt nivå.

Trappan har tre nivåer och bygger på följande tes: det man har verklig kunskap om kan man utföra här och nu! Testa det på någon i din bekantskapskrets eller på dig själv. Ta ett ämne eller ett område där du vet att du har kunskap, dvs. du vet. I det området kan du faktiskt förklara eller utföra något på direkt kommando när som helst på dygnet. Inom områden där man däremot bara har kännedom vill man gärna slå lite i en bok eller kolla upp först innan man utför. Det innebär t.ex. att inom området försäljning så har det många gånger noll värde att ha kännedom om hur du hanterar en invändning och fullt värde bara om du har kunskap om det, dvs. skillnaden kan tyckas vara liten men är i praktiken enorm.

Han som vet eller kan

Överst på kunskapstrappan har vi således personen som verkligen kan eller vet. Det är ofta en person som också vet vad han inte vet och som, när han närmar sig ett kunskapsområde, slås av hur mycket det är han vet att han inte vet! Hänger ni med?

Ett ämne kan innehålla saker man aldrig kunde drömma om att det innehöll! Alla kan inte mycket om segling, men vi är rätt säkra på att ju mer man skulle lära sig om segling, ju fler områden inom området segling skulle dyka upp som man idag inte ens visste fanns.

Han som vet att han inte vet

Det här för oss in på nästa trappsteg: Han som inte vet eller kan, dvs. en person som vet att han inte vet eller kan något inom det aktuella området. Denna person kan angripa ny kunskap utan barriär eller felaktiga idéer utan är öppen för ny, korrekt kunskap. Dessa personer är lättlärda och mottagliga och många gånger är sådana personer att föredra när man rekryterar säljare då man kan lära dem rätt från första början.

Han som tror att han vet eller kan

Det lägsta steget på Kunskapstrappan ligger betydligt lägre än ”Han som inte vet”. Att felaktigt tro att man redan vet är nämligen ett av de största hindren för ny kunskap. En person tror sig veta eller kunna något, men det blir inte riktigt rätt när han gör det. Att få den här personen att göra rätt är en tvåstegsraket. Först måste personen avprogrammeras och tas upp till nivån ”Vet att han inte vet”. Först därefter är han mottaglig för ny kunskap, vilket är steg två. Steg ett, att få en person att acceptera att han inte vet, är många gånger en hård nöt att knäcka. Här krävs mycket tid och en komplett ”bevisföring” för att ens kunna få en spricka i glaset.

Fokus bör därför istället läggas på de två förstnämnda personerna där försäljningschefen faktiskt kan få till stånd ett förändrat beteende, vilket är fundamentet för ökad försäljning som vi diskuterade inledningsvis. Avslutningsvis är detta något som går igenom om och om igen, när fokus läggs på de individer som presterar gynnar detta personen, gruppen och företaget mest. Man får det man belönar!

Varianter på trappan

Kompetenstrappan enligt SKL (med fokus på jämställdhet)

(Källa: Sveriges Kommuner och Landsting)

Denna modell kallas för Kompetenstrappan och beskriver hur allt lärande sker. Observera att vi rör oss lite upp och ner i trappan och inte vandrar spikrakt uppåt.

1. Omedvetet inkompetent

Vi vet inte att vi inte kan. Här börjar vi alla och det vi inte vet att vi saknar frågar vi heller inte efter. Ett behagligt trappsteg att befinna sig på, tyckande och myter frodas och många gånger bottnar motstånd i omedveten inkompetens (”jämställdheten har gått för långt”, ”var tar attraktionen vägen om vi alla ska bli lika”). Det är förödande för en organisation om högsta ledningen är omedvetet inkompetent i jämställdhetsfrågor. Jämför med friggeboden och huset, de som arbetar i friggeboden blir ofta mycket kompetenta men saknar mandat, de som har mandat vet inte att de saknar kompetens.

2. Medvetet inkompetent

På steg 2 har vi blivit medvetna om ojämställdhet, börjat se den omkring oss men inser att vi saknar kunskap och verktyg för att förändra. På det här trappsteget är det inte så behagligt att befinna sig, snarare kan det kännas frustrerande. Här brukar efterfrågan att lära sig mer vakna till, men även en önskan tillbaka till den omedvetna inkompetensen.

3. Medvetet kompetent

Med påfyllning av kunskap och aktivt ”görande” landar vi på det medvetet kompetenta trappsteget. Vi har lärt oss hur vi kan arbeta, det kräver viss koncentration men vi kan tillämpa våra kunskaper och färdigheter och gör ett bra jobb för att minska ojämställdheten.

4. Omedvetet kompetent

Då vi landat här är jämställdhet en självklar del i vårt ordinarie arbete. Vi är inte längre medvetna om hur och när vi använder vår kompetens eftersom den ”sitter i ryggmärgen”. Det innebär inte att vi inte lär oss något nytt, med jämna mellanrum upptäcker vi en kunskapslucka som behöver fyllas – och då gör vi det.