OBS! Denna sida är under utveckling!
Anders Hansen, född 24 januari 1974 i Stockholm, är en svensk läkare, psykiatriker och författare. Han har skrivit böcker om hur hjärnan fungerar och varit programledare för populärvetenskapliga program i TV.
Hansen genomgick läkarutbildningen vid Karolinska Institutet och har också en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Han har skrivit om medicinsk forskning och bioteknik för bland annat British Medical Journal, Läkartidningen och Dagens Industri.
Hans första bok ”Hälsa på recept” (Bonnier Fakta), tillsammans med Carl Johan Sundberg, läkare och professor vid Karolinska Institutet, utkom 2014. Hans andra bok ”Hjärnstark” handlar om hur hjärnan påverkas av att man är fysiskt aktiv. Den utkom sommaren 2016 och har sålt i över 450 000 exemplar i Sverige (augusti 2019). Hans tredje bok ”Fördel ADHD” utkom hösten 2017 på Bonnier fakta. Hans senaste bok ”Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” utkom mars 2019.
Hansens böcker har sålts till 17 länder däribland USA, Kina, Japan, Sydkorea, Tyskland, Italien och Ryssland. Han tilldelades 2017 Stora Hälsopriset som årets författare. Han tilldelades 2018 års Mensapris. Hans sommarprat på temat ”varför mår vi så dåligt när vi har det så bra” har 2,7 miljoner lyssningar (700 000 i direktsändning och över två miljoner i poddform) och var 2019 års mest lyssnade
Han har varit medicinsk expert i TV4:s Vardagspuls, Malou efter 10 och bland annat medverkat i SVT:s Nobelstudion, Agenda och Vetenskapens värld. Tillsammans med psykiatrikern Simon Kyaga har han podcastserien Psykiatrikerna där forskare och tänkare inom psykiatri och neurovetenskap intervjuas, däribland Nobelpristagaren Eric Kandel, forskarna Karl Diesseroth, Nora Volkow, Michael Gazzaniga samt författarna Richard Dawkins, Daniel Dennett och Sam Harris.
Hansen har utvecklat och är programledare för det populärvetenskapliga programmet ”Din Hjärna” som sänds på SVT i fem entimmes avsnitt från 23 september 2019.Programmet inkluderar experter som Steven Pinker, Robert Sapolsky och Susan Greenfield.
Han höll i maj 2017 ett TED-talk med temat ”Why the brain is built for movement”
Han är verksam i flera företag inom lifescience-sektorn och sitter bland annat i styrelsen för det börsnoterade investmentbolaget Medcap.
Anders Hansen är uppväxt i Täby. Han arbetar som psykiatriker vid Sophiahemmet i Stockholm.
– Vi befinner oss i en ganska konstig tid. Vi är inte hur anpassningsbara som helst, säger psykiatrikern Anders Hansen, aktuell med nya boken Skärmhjärnan.
När tågtrafiken växte fram under 1800-talets första hälft var det många som misstrodde transportmedlet. En del läkare påstod på fullt allvar att man kunde få bestående hjärnskador av att färdas snabbare än 30 kilometer i timmen. I Sverige fanns en högljudd grupp av riksdagsmän som protesterade mot nymodigheten – de var framförallt livrädda för att eldvagnarna skulle sätta skogarna och stugorna längs banan i brand.
Långt senare, i början av 1980-talet, uppstod en annan typ av moralpanik i Sverige. Videobandspelaren hade börjat hitta till de svenska hushållen, och det konstaterades att vissa filmer som vem som helst kunde hyra innehöll våldsamma scener.
Allt har ändrats på tio år
Med dessa två historiska händelser som utgångspunkt tillsammans med hela mänskligheten historia har psykiatrikern Anders Hansen tagit sin an 2010-talets stora vattendelare: skärmtiden och den ständigt uppkopplade tillvaron.
– Vi befinner oss mitt i den snabbaste omställningen hittills för den mänskliga hjärnan. Att vi på bara tio år har kunnat förändra vårt beteende från grunden är anmärkningsvärt. Och även om hjärnan visserligen är väldigt anpassningsbar, vet vi inte hur den på sikt kommer att påverkas av smarta telefoner, sociala medier, appar och det ständiga flöde som många människor utsätter sig för, säger han, och fortsätter:
– Vi behöver förstå att vi befinner oss i en konstig värld utifrån vad vi är skapta till och utvecklade för. Under 99 procent av tiden här på jorden har människan varit jägare och samlare.
Kan forskningen säga något om hur vi påverkas av all skärmtid?
– Några saker vet vi redan, exempelvis att sömnen och koncentrationen kan drabbas, och att skärmarna driver stress. Men hur detta på lång sikt kommer att påverka våra hjärnor är det alldeles för tidigt att uttala sig om. Den digitala världen utnyttjar en sårbarhet hos alla människor. Det behövs en medvetenhet om och en förståelse för att det här inte är något som kommer att lösa sig självt.
Dopamin frigörs hela tiden
Han pratar gärna om dopamin, ett ämne som frigörs i hjärnan och som har en viktig roll för hjärnans belöningssystem.
– Förr frigjordes dopamin när man exempelvis närmade sig dagens måltid och den tillagades över en öppen eld. Nu, med appar och sociala medier och likes och allt möjligt, så fullkomligt badar hjärnan i dopamin. Och vi har ingen aning om hur det kommer att påverka oss.
Fysisk träning bra komplement
För att motverka de negativa konsekvenserna av alltför mycket skärmtid vill Anders Hansen dra en parallell till sin förra bok, som hette Hjärnstark och där han påvisade hur vi faktiskt blir smartare av fysisk aktivitet och träning.
– Fysisk aktivitet minskar stress och stärker vår koncentration – förutom att det har en massa positiva fysiska effekter på kroppen. I en kartläggning som Sahlgrenska sjukhuset har gjort visar det sig att dagens 14-åringar rör sig 24 till 30 procent mindre än vad 14-åringarna gjorde vid millennieskiftet. Och orsaken var framförallt att den fysiska aktiviteten har ersatts av skärmtid, säger Anders Hansen.
Anders Hansens råd till mer sund skärmtid:
# Inse att funktionerna sociala medier är mycket bra på att skapa beroende.
# Att slå på flygplansläge på mobilen tre timmar per dag kan vara en karaktärsdanande övning.
# Lämna mobilen utanför sovrummet och skaffa en vanlig väckarklocka.
# När du ser en film eller äter middag, stäng av mobilen eller lägg den i ett annat rum.