Will Schutz

× OBS! Denna sida är under utveckling!

William Schutz, född 19 december 1925 i Chicago, Illinois, död 9 november 2002 i Muir Beach, Kalifornien, var en amerikansk psykolog och skapare av FIRO-teorin. Schutz var verksam vid Esalen Institute, Big Sur, Kalifornien och skrev sin avhandling vid UCLA. Källa: Wikipedia

FIRO

Källa: Psykologiguiden

FIRO theory [ˈfɪrəʊ ˈθɪərɪ], FIRO theory of behaviour, USA-stavning: FIRO theory of behavior
Teori om gruppbildning framställd på 1950-talet av den US-amerikanske psykologen Will Schutz (1925-2002) som ett uppdrag för den amerikanska marinen.

FIRO står för Fundamental Interpersonal Relations Orientation (inriktning av individens grundläggande relationer till andra människor).

Teorin ger en modell av människors sociala behov och en av de grupprocesser och ligger till grund för psykologiska mätinstrument som FIRO-B och FIRO-F med flera.

Sociala behov
Enligt FIRO finns det tre grundläggande sociala behov hos människor:

  • tillhörighet (eng: inclusion): att ingå i en grupp
  • kontroll (eng: control): att vara klar över vem som bestämmer vad och över vilka regler som gäller
  • öppenhet/gillande (eng: openness/affection): att tycka om och bli omtyckt

Behovet av öppenhet har med behovet av att bli gillad och omtyckt att göra på det sättet att man kan vara öppen på ett annat sätt mot dem som har en god relation till, gillar och blir gillad av.

Grupprocess

De tre grundläggande behoven har en avgörande betydelse för hur grupper bildas och utvecklas. I sina undersökningar av stabsgrupper i den amerikanska marinen och i andra sammanhang upptäckte Schutz att lyckad gruppbildning och effektivt arbete i en grupp förutsätter att grupprocessen genomgår ett antal faser i en bestämd ordning. med eventuell tillbakagång och upprepning av dem.

Det är tre huvudfaser, på engelska Inclusion Phase, Control Phase och Openness Phase och två mellanfaser, Comfort Phase och Idyll Phase. De tre huvudfaserna är konfliktfyllda genom att befintliga mönster bryts upp och nya tar form i gruppen och hos medlemmarna. Motsatta känslor och tendenser aktiveras. Mellanfaserna är integrativa och samordnande, då mönster etableras och konsolideras.

Denna teori om utveckling med alternerande differentiering och integration formulerades på1800-talet av den brittiske filosofen Herbert Spencer (1820-1903) och har tagits upp av bland andra barnpsykologen Arnold Gesell och finns också i gruppträningsmodellen Systems-centered training.

I FIRO-modellen av grupputveckling finns också inslag av Hegels dialektik genom att utvecklingsprocessen beskrivs som ett spel mellan motsatser som in eller ut (tillhörandefasen), över eller under (kontrollfasen) samt öppen eller sluten (öppnandefasen).

A. Tillhörandefasen (eng: Inclusion Phase), en grupp bildas genom att människor får tillfälle att bekanta sig med varandra och bestämma sig för om de vill ingå i gruppen eller inte och hur engagerat.

a-b. Trevnadsfasen (eng: Comfort Phase), ett mellanläge då medlemmarna upplever att de lärt känna varandra och trivs ihop,

B. Kontrollfasen (eng: Control Phase), en rollsökningsfas som kan vara fylld av konflikter och maktkamp, då var och en söker hitta sin position och sin status i gruppen,

b-c. Idyllfasen (eng: Idyll Phase), ett stadium av lättnad och avspänning, när roller, positioner och status etablerats,

C. Öppnandefasen (eng: Openness Phase), en fas i grupputvecklingen som också kallats gillande (eng: affection) då medlemmarna söker uppnå en balans av samhörighet i form av närhet, tillit, gillande, omtyckthet, ömsesidighet och kontakt.

Gruppen kan återfalla i tidigare stadier särskilt om någon i gruppen inte passar in, om ledarbyte sker, om en ny medlem tillkommer, om det blir särskilda påfrestningar i samarbetet osv.

FIRO-skalorna

(eng: FIRO tests)

För mätning av enskilda personers sociala behov konstruerade Schutz ett antal frågeformulär för självskattning. FIRO B är en skala inriktad på beteende, FIRO F en skala inriktad på känslor (feelings) samt skalorna Element W inriktad på Work Relations, Element C på Close Relations, Element P på Parental Relationships (relation till föräldrarna) och Element O på Organizational Climate.

På varje skala klassificeras testpersonerna som a) outvecklade, b) överdrivna eller c) ideala. En person kan alltså i fråga samhörighet vara osocial, översocial och social, i fråga om kontroll vara avstående, härsklysten eller demokrat. En jämförelse görs också mellan a) hur starkt behovet är och b) hur mycket det tar sig uttryck i faktiskt beteende.

FIRO-modellen har använts bland annat i UGL för att deltagarna där ska få en fördjupad upplevelse av hur varje individs beteende inverkar på grupprocessen som helhet.

Källa: Psykologiguiden